sen är man arbetslös... Sjukt vad tiden har gått.....
När vi fick beskedet blev jag döledsen, sen repade man sig och tänkte: "4 månader, det är ju lång tid. Vad som helst kan ju hända" Nu står vi där, 4 månader senare.... Absolut inget positivt har hänt men vad sak man göra. Nu är det ju så som att jag får ta mig i nacken och gå ut och knacka dörr....
Känns tungt att veta att man eventuellt inte får in såååå mycket pengar nästa månad. Hoppas och ber att A-kassan blir en smärtfri historia oc hatt jag snart har funnit ett nytt jobb. Det är ju bara jag som kan fixa detta. Men man blir ju så himla arg när det arbetsgivarna man har kontaktat än sen gång inte kan skcika feed back till en. Jag förstår att de är MÅNGA arbetssökande just nu men what a f-k, ett mail, typ " Tack för ansökan men tyvärr" Är det för mycket begärt?
Känner just nu att jag är lite sur för att mina ägg och min mans simmare inte vill connecta, det stör mig oxå, sjukt mycket. VILL JU BLI GRAVAD!!!! :-)
Nä nu ska jag fixa räkningarna och låta tårarna rinna över alla pengar som försvinner *skrattar*
Ha en bra kväll!!!
Kram M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar